Klockan tickar, det är dags att leva nu
Jag känner mig så tung
Det var två veckor sen
men jag inte komma ihåg
känslan av lycka
Det är alltid så svårt
Det ger en oro
och gör en sjuk
både av Svart och Avund
Man föreställer sig
färger och ljus
men egentligen är allt svart och vitt
svart på vitt
vitt på svart
Men ändå kollar folk ner
när de går hand i hand
Det gör alltid ont
kämpa!
Det tar så ont
Är det verkligen menat
när man måste kämpa så mycket…
Det går ut på att längta
och när man är tillsammans
försvinner man..
Men jag förstår
för tillsammans
spelar det andra ingen roll
Allt som en gång var att leva
Att försvinna från tid
gör en friskare
än att ständigt
finnas i den
Att hålla någon i handen
verkar så litet
och jag förstår
att det är svårt att förstå
hur stort det egentligen är
Men min hand är tom nu
Det är de små sakerna
som betyder så mycket
och som man lätt tar förgivet
Värmen från hans hud
emot din
känslan
av att hålla om
och bli omhållen
De små rörelserna
när han sover
Hur han biter sig i läppen
varje gång jag är ledsen
Rynkorna vid ögonbrynen
när han är bekymrad
Klockan tickar, det är dags att leva nu
Det är svårt
Men man måste komma ihåg
att,
”Livet är vad som händer dig
när du är upptagen med att göra annat”
Det var två veckor sen
men jag inte komma ihåg
känslan av lycka
Det är alltid så svårt
Det ger en oro
och gör en sjuk
både av Svart och Avund
Man föreställer sig
färger och ljus
men egentligen är allt svart och vitt
svart på vitt
vitt på svart
Men ändå kollar folk ner
när de går hand i hand
Det gör alltid ont
kämpa!
Det tar så ont
Är det verkligen menat
när man måste kämpa så mycket…
Det går ut på att längta
och när man är tillsammans
försvinner man..
Men jag förstår
för tillsammans
spelar det andra ingen roll
Allt som en gång var att leva
Att försvinna från tid
gör en friskare
än att ständigt
finnas i den
Att hålla någon i handen
verkar så litet
och jag förstår
att det är svårt att förstå
hur stort det egentligen är
Men min hand är tom nu
Det är de små sakerna
som betyder så mycket
och som man lätt tar förgivet
Värmen från hans hud
emot din
känslan
av att hålla om
och bli omhållen
De små rörelserna
när han sover
Hur han biter sig i läppen
varje gång jag är ledsen
Rynkorna vid ögonbrynen
när han är bekymrad
Klockan tickar, det är dags att leva nu
Det är svårt
Men man måste komma ihåg
att,
”Livet är vad som händer dig
när du är upptagen med att göra annat”
Kommentarer
Trackback
